Ile de Ré, del 2, 2015

Då var det dags för consolation.
Första matchen mot Sarah Bocquest (FRA). Tyvärr har hon en så hög skada så fullt spel blir tyvärr intre rättvist för henne. Jag försökte istället träna på returer och avslappnade placeringar med topp. Matchen slutade 6-0, 6-0 och jag tog med mig att skapa utrymme och att jobba mot bollen, men att samtidigt spara fart mot bollen tills svingen behöver den…
Kändes bra.
I dubbeln blev det förändring av spelplan då det nu var dags för utomhusspel mot första-seedade Cotterill (GBR)/Shraga (ISR). Tyvärr en alltför enkel match för dem, då vinden var hård och oberäknelig. Den tid jag nu tänkte mig skapa, fanns helt enkelt inte. Eller som min partner Becky Coleman (GBR) uttryckte det: ”Your backhand, get it working!”. Nu blev det tyvärr inte så, förrän i andra halvan av andra set, och då var det försent. 1-6, 0-6.
A day’s work, not very good though…:-) Ta med att jobba bakåt för att kunna jobba framåt och observera bollbanan! 🙂
IledeRe_2015_2
Consolation-semin mot Séb Jance (FRA) verkade lovande då jag började avslappnat och med långa grundslag (inomhus igen).Det kändes riktigt bra då jag först låg under 1-2 och sedan vände till 3-2. När sedan ett toa-avbrott störde rytmen blev det svårt att återvända. Jag tror att jag försökte ta bollen på första studs alltför mycket. Varför, när tid finns?…
Jag behöver tänkta på det som Sam Schröder (NDL) alltid sade till sin dubbelpartner Richard Green (GBR): ”HIGH!”. Alltså veckans lärdom: Spela i singel såsom i dubbel. Högt och långt, för att skapa tid för avslappnade attacker mot bollen. Det är ju inte första gången jag skriver detta… Att det ska vara så svårt! 😦
Då jag spelade en tre-settare mot just Green för några veckor sedan och han nu gick och enkelt vann finalen mot Séb, känns missen i spelet och den förlusten extra sur.
Några bra träningspass följde och organisationen fungerade bättre när vädret blev så perfekt som det brukar vara.

Nästa år sägs det vara dags redan veckan innan French Open i Paris. Som alltid… hem och träna…Returer och lägre/längre servar längre fram, med tidigt arbete bakåt med avslappnad attack mot bollen. Kort och gott: ”Se bollen och slå högt/långt!”
IledeRe_2015_1
Tack för denna gång!
Allt för nu, över och ut!

Ile de Ré, del 1, 2015

Första dagen på vackra Ile de Ré.
Tyvärr är vädret inget vidare och organisationen inte riktigt förberedd för spel inomhus.
Dock är ju inomhus en fördel för mig..:-)
Spelade mot Jerome de Meyer som jag spelat tre-setare mot tidigare. En bra början, om än en aning svårt givet hans snabbhet och låga spel.
Jag började inget vidare utan servade för enkelt. Jämna bollar och bra rörelsemönster, men tyvärr 0-3 till en början innan jag hittade min forehandslice som gav utdelning istället för att hamna i nät.
3-3 och sedan fördelsbollar till 4-3. Bra och långa dueller och stabilt spel. För många bollar kom tillbaka dock. Jag hade 8(!) fördelsbollar till 4-3, men förlorade.
I nästa gem fortsatte det jämna spelet och även denna gång blev det fördelsbollar. 6 (!) st. Fjorton fördelsbollar utan vinst. C’est la merde.
Förlorade 4-6 i ett sista jämnt gem…
I det andra setet fortsatte det jämna spelet, men 0-6. Jag fösökte avgöra för tidigt!!
Inte lycklig, men jag tar med att spelet var mycket bättre denna gång jämfört med förra matchen mot honom tidigare iår. Första set var mycket jämnare mot honom än någonsin tidigare, vill jag nog påstå.

I dubbeln tillsammans med Becky Coleman (GBR) spelade jag avslappnat och tog de flesta långa bollar. Vi mötte Sarah Bocquet (FRA)/Marcus Wallner (AUT), så Marcus spelade mycket forehand-topp med längd. Min backhand-top fungerande perfekt dock, längd med bra spinn. Jag missade inte alls mycket! 🙂 Dessutom fungerade min forehand-cross med längd och spinn alldeles utmärkt. Som grädde på moset så fick jag in många forehandslice som servereturer. Märkligt detta, att det kan vara så svårt i singel, och sedan så enormt mycket mer avslappnat i dubbel. Visserligen är banan bredare, motståndet var inte överväldigande, och man har sin dubbelkompis att lita till, men skillnaden var ändå förvånande. Särskilt jämfört med andra set i singel.
Jag måste jobba ytterligare med min inställning/anspänning i singel. Dubbelresultatet blev 6-0, 6-1 med en storspelande Edström vid bakplan (aldrig tidigare så bra i dubbel, tror jag). Skönt ändå att få avsluta dagen på topp efter den stora besvikelsen i andra set under singeln. Detta trots endast en ost-baguette till lunch kl 14.30, då de uppenbarligen inte planerat for inomhusspel (eller lunch), på flera arenor samtidigt.
Allt för nu, över och ut!

Belgian Open, 2015

Det märks att det är Paralympics-år…Många toppspelare på plats (visserligen som vanligt i Belgien, men ändå…)
I kvalet ställdes jag mot Green (GBR) i elstol. Jag har alltid haft svårt för hans enorma forehand-slägga, och bara fått enstaka gem tidigare, men min strategi för inomhusspelet i Namur var tydlig: Lågt på hans backhand och många forehand-cross mot hans ”felfotade” backhand/bakom ryggen. Jag servade utomordentligt. Visserligen inte många direkta vinnare, men konsekvent mot backhand och med mycket spinn. När de dessutom var med olika tempo fick jag honom att ömsom använda släggan i nät eller långt bakom baslinjen.
Bra tryck i forehand-crossen gav utrymme for kraftfulla forehand-slice i samma hörn.
Jämnt i alla gem, men känslan var att det var stabilt. Jag höll planen. Bra så…
I andra servade han bättre, när jag samtidigt tappade lite i serven vilket gjorde att 7-5, 4-6, kändes som att jag borde knutit ihop säcken.
I tredje kunde han trycka på mer med forehand och missade inte lika mycket, vilket pressade mig bakåt, så att jag tappade längd i slagen. Förlust med 7-5, 4-6, 3-6 kändes väldigt surt efter drygt tre timmar, då jag verkligen hade haft chansen att avsluta tidigare.
Dock var detta min bästa match i karriären med bra rörelsemönster och en bibehållen strategi mot fd #27 i världen, så med litet tid att smälta detta, så känns det riktigt bra.
Ett mycket gott dagsverke som lovar mer!

I dubbel med Huguenin (FRA) gjordes processen kort av Timmermanns (NED)/Raffaele (ITA).
Vi gjorde vad vi kunde och hade riktigt roligt då många gem gav utrymme för min nyvunna snabbhet i stolen. 🙂
Siffermässigt fick vi dock nöja oss med 1-6, 2-6.
Tack för en mycket bra vecka, och förhoppningar om att ett stort steg tagits mot nya nivåer och en starkare självkänsla på banan!
Allt för nu, över och ut!

Swiss Open, Genève 2015

Tillbaka hos Årets turnering 2010. Ett fantastiskt hotell och alltid trevliga volontärer.
Banorna är OK även om de lutar inte bara i sidled som de flesta utomhusbanor, utan även ut från nätet. Det ställer högre krav på kontroll både av din egen och andras top-spin.
Jag fick spela kval mot gode vännen Sébastien Jance. Vi har spelat jämnt tidigare, så en rolig match väntade.
Första set blev så jämnt som jag hoppades. Vi följdes länge åt. Servar mot backhand och långa returer på backhand var mitt recept. Det fungerade bra som väntat. Dock var jag för inkonsekvent i att skapa vinkel vid korta räddningar från hans sida. Antingen blev det mitt på hans låga forehand eller så gled bollen ut när top-spinen på backhand-cross blev för försiktig. Jämnt, men det var litet surt att inte kunna ta vara på alla lägen, 4-6 i första.
I andra så blev mina servar för försiktiga så matchen slutade 4-6, 2-6 då han enkelt avgjorde med forehand inside-out.
Tråkigt på en så fin inledande känsla. Håll dig till planen, grabben och lita på ditt spel utan att stressa! Bättring utlovas.
I konsolation ställdes jag mot klubbkompis Anders Hård. Täck crossen och tänk på vind och lutning, var ledorden. Tyvärr så blev väderförhållandena tillsammans med för mycket iver i att prestera väl, för mycket. En snabb affär, 1-6, 0-6 och dessutom mest pinsamheter då jag placerade mig alldeles tokigt. Vi glömmer den matchen med kommentaren jobba bakåt och täck crossen.
Dubbel blev det trots att Tatschl var skadad, men med Sappino. Vi gjorde vad vi kunde mot Jance/Huguenin. Jämna gem, särskilt i andra. Då vi var tvungna att spela inomhus pga vädret så spelade jag mer stabilt och rörde mig bättre, men med Sappino mestadels i serve-rutan, så gäller det att göra rätt hela tiden för att undvika för svåra returer. 0-6, 3-6 med glädjande mersmak och roliga bollar att minnas.
Roligt att återvända, så det blir nog fler gånger.
Extra roligt dessutom att Stefan vann hela rasket!
Allt för nu, över och ut!